Media med Em

Under kursens gång har jag själv märkt hur engagerad jag faktiskt är i olika typer av media. Det har varit ett nöje att reflektera sig med de olika ämnen vi har haft på föreläsningarna. I och med att jag i princip har växt upp på Norrköpings Tidningar har jag fått mycket influenser därifrån och det har fått mig att jobba på företaget samt gett mig olika praktikplatser.  Jag har ofta kunnat se likheter i vad föreläsarna har pratat om och kunnat reflektera utifrån mina egna erfarenheter vilket har gjort varje lektion intressant på sitt sätt.

Det har varit väldigt intressant att få föreläsningar av personer som faktiskt jobbar med det. Oftast brukar man få föreläsningar om ett ämne för att lära sig och plugga in det. Här är ett helt annat system och just tack vare reflektioner och egna tankar kommer det vara något jag kommer komma ihåg länge och kanske i framtiden ha nytta av. det men nu handlade det om att lyssna på föreläsarnas egna historier om yrket. Det blev intressant på så sätt att det var olika ämnen och olika föreläsare varje gång. Jag kunde lättare sätta in mig i yrkesrollen som föreläsaren hade och då känna om det var något som skulle kunna passa mig i framtiden.

För mig var den mest intressanta föreläsningen med Elisabet Idermark, just för att hon jobbar med events och marknadsföring i ett. Att planera ett event och att jobba med grafisk profil, reklam etc är något som jag kan se mig själv arbeta med i framtiden. Se till att eventet är komplett med planeringen och det praktiska. Att få allt att gå ihop med den grafiska profilen etc.

Varje föreläsning har även fått mig att vilja veta mer om varje ämne för att kunna reflektera om det och för att kunna dra likheter eller skillnader till mina erfarenheter och min förförståelse. Jag tycker att jag har fått en större inblick i de olika ämnen som har tagits upp har jag har fått bättre förståelse.

Kursen ha MINST sagt påverkat mig.

Idag hade vi en föreläsning med Anneli Ekelin där hon tog upp e-deltagande och aktivt medborgarskap. Hur kan vi förbättra deltagandet i alla olika samhällsfrågor?

Aktivt medborgarskap betyder att vi oftast börjar passivt, sedan blir vi intresserade och till slut är vi full engagerade och tar eget ansvar för deltagandet och uppvisar konstant aktivitet. Men orkar vi vara så aktiva? Orkar vi följa alla debatter? Nej det gör de flesta förmodligen inte. Det finns vissa frågor vi brinner för och det tror jag gäller även för politiker. Vissa frågor tycker de mindre om att diskutera medan i andra frågor är de väldigt aktiva. Man kan även vara aktivt passiv. Det är alltså en aktiv strategi att vara passiv, att inte delta i en diskussion.

E-deltagande är en del av e-government som omfattar utveckling av e-förvaltning, e-tjänster och e-demokrati . E-government är alltså ett samlingsbegrepp för förändringsprocesser som pågår i den offentliga sektorn. E-deltagande handlar om effektivisering och omvandling av offentlig verksamhet genom införande och utveckling av ny teknik. Detta omfattar organisatorisk, teknisk och individuell förändring.

E:et framför e-deltagande sätter man framför för EU:s policies. Det påverkar oss eftersom man pratar om e-participations etc. Just därför sätter vi e:et framför. Man ska nog egentligen bara se det som en bokstav, det är meningen att man ska fokusera på ”Deltagande”. E:et står för det tekniska.

Tidigare har vi haft stort fokus på e-tjänster och dess utveckling. Detta görs utifrån medborgarna och deras kunnighet till användning av tekniken. Vilken svårighetsgrad ska man sätta på användningen? Hur ska man lättast på folk att hitta vad man söker? Det är meningen att man som medborgare ska delta och ge sina åsikter om frågor kring demokrati men det är det också viktigt att veta hur man ska gör det.

Vad är då demokrati? Ska det diskuteras och måste man tänka på hur det ska överleva? Det känns som att demokrati borde vara så självklart för alla, men tyvärr är det ju inte så. Vi behöver hela tiden diskutera vad det faktiskt betyder och hur det ska användas. Demokratin måste överleva, vi måste samla in så många synpunkter som möjligt. Alla har vi en åsikt och vi borde få ut den så att andra kan ta in det och också bli delaktiga i diskussionen. Oftast blir det lite som en kedjereaktion. Börjar en person att diskutera ett ämne så kommer fler och fler in i diskussionen.

Det känns tyvärr som att om vi alltid använder oss av demokrati ”to the fullest” kommer ALLT att ta så lång tid att diskutera innan vi fattar ett beslut. Just därför kan man använda en enkät via internet. Förhoppningsvis kommer fler att delta i beslutsprocessen och det går snabbare att dra slutsatser om vad medborgarna tycker.

Jag tycker det är jättebra att man tar in medborgarna för att skapa demokrati, men frågan är hur mycket av det vi som medborgare säger som faktiskt kommer fram. Blir deltagandet bara för syns skull? Som Ekelin sa tidigare är det en viss skillnad mellan deltagande och delaktighet. Man kanske deltar för syns skull men är vi delaktiga då?  Att vara delaktig borde vara att min röst blir hörd och att jag jobbar för detta. Att delta känns mer inaktivt än det tidigare begreppet, lite som att skriva upp sig på en tenta, sitta av tentatiden, men inte skriva. Att vara delaktig skulle då istället vara att faktiskt skriva den.

Exempel på e-deltagande som Ekelin tog upp är e-post, nyheter och informationssökning, nättidningar, uppsökning av hemsidor som har anknytning till personens hobby. Även communities som MySpace och Facebook, samt bloggar tas vanligtvis upp som exempel. Jag tycker dock att på dessa platser är vi delaktiga på ett annat sätt än vid en enkät. Vi integreras oss socialt så vi tar ju inga beslut om samhällsfrågor.

För e-deltagandet har man utvecklat en ny teknikutveckling som personaliserar. Den tekniska möjligheten att skapa mera deltagande av oss som medborgare i själva teknikutvecklingen. Att demokratisera teknikutveckling innebär att få fler att använda det. Människor har ett behov av att vara delaktiga, men frågan är på vilket sätt och i vilken grad. Vissa kanske inte vill eller kan använda sig av tekniken. Men med demokratisk teknikutveckling borde man kunna ta fram ett sätt som även får med personer som annars inte skulle använda sig av tekniken.

Varför fokuserar medborgarnas deltagande just nu i offentlig sektor? Det är vi som driver samhället och utvecklar det. Då pratar man om det som att vara aktiv. Som medborgare har vi vissa rättigheter och skyldigheter, alltså att vi måste bidra till samhällsutvecklingen. Frågan är bara hur man får medborgarna att förstå vilka skyldigheter man har. Då har man satt upp utbildningar inom ämnet aktiv delaktighet i samhällsutvecklingen. Jag tror att det är en bra idé att visa hur man kan vara delaktig. Kommer man som en tidigare mycket passiv person och har bestämt sig för att engagera sig så kan man får hjälp med att ta reda på det enklaste sättet till delaktighet! Ett enkelt sätt kan vara att  börja med att lyssna på olika politiska debatter även om det inte låter så underhållande nu på rak arm.

De senaste 10 åren har man pratat om politiska hearingars. Det är ju inte många som skulle gå in på nätet och lyssnar en kommunaldebatt. Möjligtvis om det är en fråga vi uppmärksammat och brinner för, men annars sitter man förmodligen och lyssnar på debatten. Nya sätt för att öppna dialogen kring politiska frågor är att politiker skriver bloggar, men jag vet inte hur många det egentligen är som faktiskt läser och tar in det som sägs. I USA har man också gjort spel som ska stimulera processer i beslutsfattande.

Ekelin ställde frågan om man tycker att ovanstående är deltagande. Jag vet inte om jag skulle anse att det är deltagande utan det är en process och en koppling till deltagande. Det är något man gör för att delta och till slut blir delaktig. Det är lite som en hjälp på vägen.

E-Voting är en teknik där det är meningen att vi ska kunna rösta via internet. Tyvärr har tidigare tekniker i detta inte varit helt korrekt. Däremot tror jag att om tekniken nu skulle fungera korrekt skulle fler personer rösta i olika val. Det är smidigare för personer att delta i olika röstningar och det skulle nog få soffliggare att engagera sig mer.

Jag vet själv att när EU-valet gick av stapeln i Juni i år, röstade jag inte. Anledningen var att jag precis skulle åka till Norge dagen då röstningen var. Jag visste att jag kunde rösta innan valdagen men jag hade väldigt mycket för mig dessa dagar. Jag skulle städa ur lägenheten, packa etc. Om det fanns möjlighet att rösta på internet vet jag faktiskt inte. Jag vet inte heller om informationen i så fall hade gått ut eller inte.

E-deltagande har en dubbel funktion. Den kan öppna upp för ökat deltagande. Eftersom det är enkelt att rösta kanske det är fler som tar sig tid till att göra det. E-Deltagandet försöker också att ”normalisera” deltagandet. I och med att det är enkelt så känner man förmodligen inte att det blir en stor procedur kring att ”gå och rösta”. Självklart ska man inte rösta hur som helst men när man vet vad man ska rösta på ska du inte behöva gå till en vallokal, eller du ska inte behöva gå till en diskussion för att få din röst hörd kring politiskt beslutsfattande. Detta deltagande ger också möjlighet till att utveckla tekniken. Ju fler som använder det desto mer feedback på tekniken och en utveckling sker snabbare.

Vi måste tänka på att vi som medborgare är skyldiga att bidra till samhällsutvecklingen. Det är säkert många som vet att det finns folk kollar upp politiker så att det gör sitt jobb, vad det är skyldiga att göra. Även politiker  kollar upp oss och ser om vi gör vad vi är skyldiga till, alltså att vara delaktig. Man ska inte tvinga folk att delta om dessa inte vill, men däremot tror jag nog att alla har en åsikt om någon politisk fråga och då tycker jag faktiskt att man är skyldig att göra sin röst hörd.

Lagstiftning är ett sätt att lösa intressekonflikter. Den är alltså till för att förhindra konflikter. Eva Jönsson föreläste för oss om lagar och dess betydelse.

Yttrandefrihetslagen ingår i tre av våra fyra grundlagar och bygger på ett historiskt synsätt. Det skyddar oss mot ingripanden från staten och andra myndigheter men inte från enskilda personer.

Jag tycker absolut att personer ska få yttra sig om vad som helt. Man ska få ha sina egna åsikter om vad som helt. Det är när det kommer till att agera som jag anser att man inte får göra hur som helst. Det kan komma till en viss gräns där personer kränks och då handlar det inte längre om åsikter utan om handlingar.

Yttrandefrihetsgrundlagen är egentligen en kopia av tryckfrihetsformen fast med vissa skillnader. Yttrandefrihetsgrundlagen tillkom för den nya tekniken, alltså radio och andra tekniska upptagningar. Eftersom internet inte fungerar med radiovågor betyder det att den istället faller under Regeringsformen, precis som Speakers Corner, teater och föreläsning.

Ett exempel är att när du säger någonting under en föreläsning så får du helt enkelt ta med dina egna åsikter. Om dina åsikter under föreläsningen spelas in och sprids så handlar det istället om tryckfrihetsformen.

Det är inte så lätt att hålla kolla på allt det här men vad man bör komma ihåg är att spridning av kränkande åsikter kan ställas emot dig i lagen. Skriver du din åsikt i en blogg är det en annan sak men vad man bör tänka på där är att inte gå emot Personuppgiftslagen. Lagen gäller då en verksamhet bedrivs av en fysisk person eller myndighet. Däremot finns det vissa verksamheter som har andra bestämmelser om den här behandlingen. Det kan vara verksamheter som försäkringskassan och polisen.

Man ska alltså inte skriva något som man kan förknippas med en viss enskild person. Däremot är internet och bloggar just ett knepigt ställe då man inte helt behandlar det som privat och en riktig lag om just bloggar finns inte än. När det gäller tidningar som tar in personuppgifter gäller inte personuppgiftslagen, då är det istället tryckfrihetsförordningen som gäller. Vid fällande beslut om personuppgiftslagen kan man riskera skadestånd och upp till två års fängelse.

När det kommer till kränkningar av personuppgifter har man en så kallad kränkningsbedömning vilket innehåller, grad av känslighet, i vilket sammanhang de förekommer i, till vilket syfte, vilken spridning och vilka risker det finns.

Det är bra att det finns en sån här typ av bedömning. Varje person känner kränkningar vid olika grader av tryck. Man kan förklara det som att jag har en viss smärtgräns och den gränsen är inte densamma som en annan har. Om vi tar det till fysiskt våld istället kan man säga att du någon nyper mig i armen kanske jag inte tycker att det alls gör ont, men om personen istället nyper en annan med samma kraft kanske den andre har en lägre smärtgräns och tycker det är väldigt smärtsamt. Man måste utgå ifrån varje person och göra en kontextuell bedömning.

Personuppgiftslagen har även ett samband med den tidigare Datalagen som stiftades 1973 efter debatter av hot mot den enskilda människan.

Lagens utgångspunkt var att ”upplysning” om enskild person inte fick registreras” med hjälp av automatisk databehandling”. Så fort en uppgift som kan hänföras till en viss person registreras på minnesenhet för datorer uppstod ett ”personregister”.
A. R. Olsson (2006)

Det skulle alltså innebära intrång av registrerad personuppgift om man registrerade en uppgift om någon via en dator. Det känns lite konstigt att allt gällande datoranvändning inte får innehålla något som kan förknippas med en enskild viss person. Hur blir det då om man ska skicka mail till en person? Om min mottagare har en e-post adress med sitt namn och har ett väldigt unikt namn blir ju detta direkt något för Datalagen att ta upp.

Däremot ska det vara grönt att ha personuppgifter om någon som säger att det är ”okej”. Men hur blir det då om man ska skicka ett mail till en person man inte känner. Säg att jag ska köpa en bil av någon på blocket.se. Då får jag alltså inte ta kontakt med den personen via datorn eftersom denne inte har godkänt att jag har dessa uppgifter. Dock borde det vara ”okej” att om personen själv har lagt upp e-postadressen.

Som nämnt tidigare, vi får yttra oss om vad som helst men när det kommer till handling måste vi innan tänka på vad vi gör så att lagen inte sätter dit oss.

[…] much recent faminsit media studies presents a feminism at war with itself and the political relevance of feminism is in danger of being lost. Moreover, whilst all this deconstructing of the female gender has been going on, men and masculinity have, once again, been allowed to slip under the radar: hence my reformulation of Modleski’s title. As in political theory and practice, feminism without med is surely as limited as feminism without women.
J. Curran & M. Gurevitch (2005)

Hur stora skillnader bör det vara mellan könen? Ska kvinnan endast stå för omsorg?

Vi hade en föreläsning med Britt-Marie Ringfjord om genus och medier. Där dessa frågor lades fram ganska starkt. Eftersom kvinnor inte alltid har haft samma rättigheter som män har det resulterat i att skillnaden mellan kvinnor och män fortfarande finns.

Det var så sent som 1863 som ogifta kvinnor över 25 år automatiskt blev myndiga. Tio år senare fick kvinnor rätten att utbilda sig akademiskt. År 1881 sänktes myndigförklaringen för ogifta kvinnor till 21 år och det var inte förrän 1921 som även gifta kvinnor var myndiga vid 21 års ålder.

Jag tycker det känns jättekonstigt att det var så pass sent som kvinnor över huvud taget hade rätt att bestämma över sig själv. Är inte det en mänsklig rättighet? Så som vi har det nu, blir kvinnor och män myndiga vid 18 år. Jag kommer ihåg hur man längtade till den dagen så man blev HELA 18 år och fick bestämma precis vad man ville. När dagen kom kändes det ju inte speciellt. Jag kände mig varken starkare eller mycket klokare. Däremot kände man sig stolt över att man nu var myndig och försökte bli mer ansvarsfull, man var ju vuxen!

Så sent som 1979 kom lagen om jämställdhet till Sverige. Det är klart att det har påverkat samhället, och jag förstår att det är många kvinnor som blir feminister och starkt arbetar för att jämställdheten faktiskt genomförs. Däremot förstår jag inte varför vissa måste sluta raka sig under armarna och sluta använda sig av smink. Jag säger absolut inte att man måste raka sig under armarna och använda sig av smink utan det jag inte förstår är varför folk som gör det bara för att visa att de är feminister. Vill man inte använda smink, FINE. Det är ingen som tvingar dig, men visst det är dessa typer av könsskillnader som har format vårt samhälle till att bli utseendefixerat. Däremot anser jag att det är mycket utseendefixering för killar med, så man kan nog inte säga att det bara är vi tjejer som är utsatta när det handlar om utseende.

Det verkar som att folk mest jobbar för att se jämställdhet i arbetet. Man vill att lönen ska vara densamma oavsett kön. Det är väl inte mer än rätt? Men det finns fortfarande många företag som inte har det så. Skillnaden mellan kvinnor och män sträcker sig även till idrotten. De flesta av alla idrotter vi ser på Tv är mansdominerande och de manliga professionella idrottarna får högre lön än kvinnorna.

Jag tror nog att det är många som har jobbat hårt för att damfotbollen skulle bli så framgångsrik och nu visas på tv. Varför måste vi ens kalla det damfotboll om vi inte säger herrfotboll? Herrfotbollen kallar vi ju endast för fotboll, för pratar vi om fotboll menar vi oftast när herrar spelar. Jag kan inte riktigt svara på det själv eftersom jag själv gör just så, men det är det låter inte rätt.

In understanding such images, we bring a number of frameworks to bear, a number of discourses that help to organize meaning. We draw on different kinds of knowledge and a study of that process suggests that the meaning of a photograph is not hidden or immanent in the picture but is constructed through a range of different signifying practices. During the process of recognition and understanding, we relate what we see in a photograph, the visual signs, to wider set of understandings. Some of there may be signified directly from what is in the photograph; others depend on cultural knowledge which can be activated by the photograph.
J. Curran & M. Gurevitch (2005)

Under föreläsningen med Ringfjord tittade vi i olika typer av tidningar för att se hur kvinnor framställs i medier. Tidningar som Slitz, Veckorevyn etc. Det är många utvikningar i Slitz som kan visa en förvrängd syn av hur alla kvinnor faktiskt ser ut. Alla klär inte ut sig i sjuksköterske-dräkt eller duschar i ett vitt linne. Men å andra sidan tycker jag inte att man kan säga att man trycker ner kvinnor för detta. Personerna som ställer upp på sådana bilder får betalt och väljer själva om de vill vara med eller inte. Tyvärr så får männen som läser denna tidning en syn på kvinnor i allmänhet som inte stämmer. Däremot så vet företaget att sex säljer, en del tjejer ställer upp på att posera framför kameran och det finns kunder som köper blaskan.

I Veckorevyn ser vi sällan killar som klär ut sig till brandmän eller piloter. Det har säkert hänt att en sådan bild at förekommit men inte med samma avseende som Slitz har med sina bilder. Däremot tar Veckorevyn ofta upp hur kvinnor ska förändra och förbättra sig. Det handlar alltså om att träna mer och få en slankare kropp, snygga sminkningar som förför, sexigt hårsvall och så visare. När man tänker på det nu känns det lite konstigt att man går på detta, men jag kan nog säga att jag själv har läst liknande artiklar och jag har kollar sminkningar etc. för att kanske göra detsamma.

I en tidigare föreläsning tog Sveriges ordförandeskap i EU upp. Om man kollar på hur EU-rådet ser ut så ser man att det mest består av män. Vi vill ha jämställdhet och det är EU som tar viktiga beslut om detta men ändå så är majoriteten av EU-rådet män. Hur ska man då kunna ta rättvisa beslut om ämnet? Men det är ju självklart att det bara är män som sitter i EU-rådet om VI röstar in dem.  Det är smarta nog att söka posten och att vinna våra röster, men varför röstas inte fler kvinnor in? Om vi vill ha jämställdhet måste vi börja med att skapa jämställdhet där beslut om jämställdhet tas!

Det kanske låter som att jag inte alls är för jämställdhet. SÅ ÄR INTE FALLET! Jag tycker bara att det är många som säger att de vill ha jämställdhet och alla pratar om hur viktigt det är. Ändå verkar det inte som att mycket mer än så händer. Om alla istället skulle gå in för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män skulle vi se en enorm skillnad. Man in the mirror

I'm starting with the man in the mirror
I'm asking him to change his ways
And no message could have been any clearer
If you wanna make the world a better place
Take a look at yourself and then make a change

 Michael Jackson - Man in the Mirror

Han ser sig själv som den bästa politiska ledaren i Europa och världen. Ja, det är alltså Silvio Berlusconi jag menar och det är precis så han beskriver sig själv. Berlusconi är en av väldens största affärsmän och i Italien äger han flera privata tv-kanaler och har även inflytande på de publika. Hans imperium sträcker sig också till försäkringar, reklam, mat och konstruktion.

Berlusconi använder alla medel han kan för att fortsätta som premiärminister i Italien och då fortsätta ha makten. Han har ju möjligheten att påverka hans tv-kanaler till egen vinning och i och med att han även kan styra de andra kanalerna, har han stor publicitet även där.

Det handlar inte om att Berlusconi lura väljarna, utan jag tror det handlar om att de andra motståndarna inte får lite mycket publicitet. Det gör att valdeltagarna då istället väljer Berlusconi som de redan känner en viss närhet till. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men det är i alla fall ett smart drag av Berlusconi. Äger man en kanal så bestämmer man ju självklart själv vad som ska visas och det gör man till egen vinning.

Det gäller nog alla företag som är vinstdrivande. Självklart utför man tjänster eller säljer produkter som man vet ger en god vinst. Det handlar i slutändan om fortsatt överlevnad och har man ett imperium som Berlusconi har så är man bara dum om man inte utnyttjar det.

Tanken är att internet har en förmåga att underminera storföretagens och kommersialismens kontroll över medierna. Om allt är på väg att bli digitalt, om vem som helst kan göra en hemsida för några kronor och om hemsidan kan nås från hela världen via World Wide Web är det bara en tidsfråga (det gäller till exempel bandbredd och förbättrad programvara) när mediejättarna blir översköljda av oräkneliga högkvalitativa konkurrenter.
R. McChesney (2001)

Då ställer jag mig frågan om det inte är så att makten som sökmotorer som Google kan kontrollera det på ett eller annat sätt. Företag betalar dem för att visa dem högst upp vid sökningar av vissa org. En summa som förmodligen ”vem som helst” inte betalar för att få ligga bland topp tre vid sökningen.

Jag tror att det alltid kommer finnas stora medieägare så som mediekonglomerat och mediemogul. Det kommer hela tiden nya företag som behöver hjälp på traven och köps upp av större företag med bra ekonomi och som ger positiva förutsättningar för framtiden. Däremot tror jag att om ett företag blir uppköpt av ett annat så blir nog resultatet att det köpta företaget medvetet eller omedvetet influeras av ägarna. Ägarna har förmodligen vissa krav för vad som ska publiceras eller visas av det köpte företaget. Självklart tar man hänsyn till vad målgruppen och allmänheten vill ha för att anpassa sig men det gäller även för ett företag att visa vad man står för.

Norrköpings Tidningar (NT) är det ägande företaget i koncernen NTM. De två största tidningarna i Norrköping är Norrköpings Tidningar (M) och Folkbladet (S) vilket gör att koncernen äger de två ledande tidningarna lokalt och dessa är de som skiljer sig ifrån varandra mest då de har skilda politiska åsikter. Något som också är värt att påpeka är att NTM också äger tryckeriet som trycker både Folkbladet (FÖ) och Norrköpings Tidningar vilket också resulterar i att NT är den tidning som trycks sist. Varför? Det enkla och smarta svaret är att om en stor händelse inträffar på natten vid tryckningstiden, har NT fortfarande chansen att skriva det i tidningen medans FÖ redan trycks. Det resulterar i att NT har nyheten tryckt en dag innan! Strategiskt!

NTM har även startat upp en gratis tidning för länet, EXTRA Östergötland. Det är en gratis tidning lik Metro, men det inriktar sig på lokala nyheter. Precis som Metro som finns till hands vid alla busshållplatsen, tunnelbanestationer och spårvagnshållplatsen så har även EXTRA Östergötland ett sådant ställ bredvid och vad jag själv brukade se när jag åkte till skolan i Norrköping förut var att fler lästa EXTRA än Metro. Jag kan nog inte riktigt svara på varför men eftersom det är korta artiklar i en gratis tidning och eftersom man inte sitter så länge på bussen eller spårvagnen är det mer mottagligt med en sådan tidning. Sedan är det nog mer intressant att läsa något där det finns chans att man känner någon än en tidning där det står två rader om att Lindsey Lohan har bytt flickvän. NTM har alltså även tagit ett stort antal av Metros kunder när det kommer till konkurrensen i gratistidningsvärlden.

Under vår föreläsning med Jens Cavallin diskuterades hur staten fungerar som medieägare. Jag tycker att det är statens uppgift att äga företag. Men när det kommer till public service så tycker jag att de gör ett bra jobb i och med att det är till för allmänhetens tjänst. Vad jag fick höra i tidigare föreläsning om Public Service så går pengarna för tv-licensen till svensk tv-produktion. Vad som jag kom att tänka på är ”True Blood”, den nya serien som SVT har börjat sända. Det är en serie som är producerad i USA och sänds av HBO. Så man kan undra vad tanken med att sända den serien är.

Man säger att mångfalden är hotad. Dock kan jag inte se hur den kan vara det. Jag tror det är helt tvärt om. Mångfalden börjar blomma ut nu om någonsin! Nu har vi internet, vi har större möjlighet att se andra kulturer, vi kan lättare få upp ögonen för fler åsikter än kursens lärare eller familjens.   Jag vet att SVT har en stor mångfald i deras sändningar, lika så SR. Men det är deras jobb. De jobbar i allmänhetens tjänst och då gäller det att ha mångfald. Detta gäller nog även när det kommer till ”True Blood”, allmänheten vill inte bara se svenska dramaserier.

When the structural theory of social relation entered intro crisis at the ens of the 1970s, along with the other great explanatory systems, criticism of it revolved around the central question of mediations and the role of the subject, the social actor and the audience.
A.Mattelart & Michéle (1998)

Vare sig man jobbar för staten, om man är delägare av en stor koncern eller om man är en mediemogul så gäller det att synas. Man måste veta hur man ska få folk att titta eller läsa i de kanaler DU vill. Det gäller också att få dessa personer att prata om detta, det måste ha ett värde, det måste finnas mångfald. Man måste hitta ett grepp som håller kvar uppmärksamheten för i slutändan handlar det alltid om överlevnad.

http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3034600.stm
091029 kl 14:00

Mattelart, Armend & Michéle (1998) Theories of Communication. London: Sage

McChesney, Robert W (2001) Rich Media, Poor Democracy: Communication Politics in Dubious Times, New York: The New Press. Svensk översättning: All makt åt medierna eller Ge folk vad folk vill ha?

Vi hade en föreläsning med Fredrik Hertzman om informationsteknologi och vad jag fastnade mest för är information och hur vi människor använder oss av den.

Informationen är viktig för oss människor. Det får oss att känna oss uppdaterade och kunniga inom ett visst område, eller till och med ha ett brett kunnande. Det är inte mediet i sig som är det viktiga utan det är informationens innehåll och vilken nytta vi har av den.

Om man utgår ifrån att vi människor har ett visst behov av att ta till oss information både som privatpersoner och i vår yrkesroll, och att vi i dag har tillgång till denna information genom de produkter och tjänster som erbjuds oss i form av exempelvis tryckta tidningar, böcker, tv- och radiosändningar, och att vi –om vi har möjlighet – skulle ta till oss informationen genom kanaler bättre lämpade för den, är man en produkt- och marknadsanalys på spåren.
H. Hvitfelt & G. Nygren (2005)

Vi fattar hela tiden beslut utifrån den begränsad fakta som vi tar till oss eftersom vi aldrig kommer att skaffa oss tillräcklig information. Vi har trots allt en begränsad kapacitet för att ta in information och därför bygger vi upp vår omvärld utifrån förförståelse och den information vi sitter på. På samma sätt som vi skapar vår omvärld, tar vi även våra beslut. Eftersom vi endast kan ta till oss en begränsad kapacitet av information finns det också stor risk för att denna är fel eller att man endast får en sida av myntet.

Man skulle nog kunna se denna utformning även i så kallade rykten. Som i alla sociala miljöer finns det alltid rykten som går. Visst klingar ordet rykte inte så bra i örat men det kan ju faktiskt handal om vad som helst. Det jag vill komma fram till är att rykten också endast visar en sida av myntet och att man oftast bara får en begränsad information.

Ju mer information vi har desto mer rationella beslut fattar vi i slutändan. Men på föreläsningen tog Hertzman även upp att forsning säger att ju mest information man vi har desto större risk blir det att vi istället gissar oss till ett beslut. Vi börjar använda oss av fantasier för att fatta ett beslut.

Ibland är det nog viktigare att agera än att hela tiden leta efter fakta för att få ”rätt beslut”. Man kan inte stå och stampa och som tidigare nämnt blir det inte lättare av att berika sig på ALL information. Även om vi tar in all information, agerar i ett tidigt skede eller selekterar information så har vi alltid ett behov av att vara uppdaterade. Vi stämmer gärna av vår uppfattning med andras och självklart påverkas vi av vad andra har för uppfattningar.

Under föreläsningen togs det även upp om att information som att se andra uppnå något gör att vi ser att det är möjligt och det vidgar vårt perspektiv till att inse att även vi kan göra det. Ja, det nog in på det flesta människor. Alla har vi ju idoler och framför allt när vi var mindre. Man ville göra allt som mamma eller pappa gjorde för man såg att det var möjligt. Jag tror alla barn någon gång har provat sin mammas klackskor för att man tidigare har sett att hon kan gå i dem. Samma sak gäller när man kanske växer upp och ser Zlatan Ibrahimovic är en av världens bästa fotbollsspelare. Han kommer från Sverige och spelar nu i spanska ligan. Kan han så kan jag! Men genom den nya tekniken som exempelvis internet har vi möjlighet att söka mer och då självklart hitta mer. Vi ser fler människor som lyckas och vi ser att det är möjligt!

Så internet kan man säga har påverkat oss. Eller man kanske inte ska säga att just internet har förändrat oss, utan det är vårt användande av tjänsten som har gjort det. Eftersom vi använder det mer och mer och vi hittar hela tiden nya vägar att gå genom internet så påverkas vi alltså inte av tekniken utan vad det är vi gör med den.

Så pass mycket som information påverkar oss så kan man ju undra om vi kan påverka information. I och med att vi påverkar varandra och blir påverkade av varandra så påverkar vi information vi sänder ut. Vi kan även påverkar information som jag gör nu, alltså genom att blogga, wikipedia är ett annat forum där information kan påverkas. Wikipedia är ju en plats som inte alltid är 100 procentig sant och man borde inte alltid lita på vad som står där då det inte är professionella personer som lägger upp informationen.

Informationskapaciteten som vi får är också en begränsning, kan man säga. Alla länder är ju inte lika informationsrika som Sverige. Kina är t.ex. ett land som man kan kalla informationsfattig. De har ett begränsat informationsflöde i landet. Det har framför allt hört i media om att man inte har tillgång till vissa hemsidor på nätet och att viss information redigeras bort.

Informationsrikedom innebär rörelsefrihet. Både fysiskt och elektroniskt har man stor frihet att röra sig på. Informationsfattigdom däremot är starkt lokalt bunden. Då man kan de informationsrikedom som pengar är fattigdomen som att man inte har lön att resa för. Så ju mer information vi har, desto friare rör vi oss.

Kommunikationen har också förändrats enormt mycket bara de senaste åren. Förr var det vanligt att skicka fysiska brev till varandra för att hålla kontakten. När telefonen kom började man att ringa varandra istället men brev var fortfarande en stark tjänst som många använde. I dag är det dock inte lika vanligt med fysiska brev. Vi har kommit in i ett samhälle som använder sig väldigt mycket av internet och på så sätt använder vi oss mer av e-mail än av fysiska brev.

Hur kommer det sig då att vi använder oss av elektroniska brev mer än fysiska? Framför allt tror jag att det är så för att e-mail går fortare att transportera, man kan fortfarande se det skickade mailet i utkorgen. Alla inkommande mail kan enkelt sorteras i olika mappar och de ligger kvar i inkorgen tills vi själva slänger dem. Med fysiska brev tar det minst ett dygn innan det når mottagaren, det är svårare att förvara breven då det faktiskt behövs ett fysiskt utrymme för detta. Jag tycker själv inte att det känns lika säkert när man skickar vanliga bra. Kommer brevet ens fram? Jag kommer ihåg när jag var liten och vi fick julkort hemskickade. Det var jättespännande att öppna och se vad det stod, ibland fanns det till och med foton! Nu för tiden, i det digitalt utvecklade samhället har fler och fler börjat skicka julkort via internet. Inte alls lika kul, men det är ju billigare för sändaren.

Den digitala utvecklingen har också resulterat i att vi inte längre träffas lika mycket face to face. Eller det kanske är så att vi fortfarande träffas lika mycket men att vi är mer sociala fast via ett medium. Alla använder sig nog av msn eller skype, vi sms:ar och twittrar. Jag tror nog att vi kommunicerar mer med varandra idag än vad vi gjorde tidigare. Dessutom använder vi communities som facebook och MySpace, vi skriver bloggar och kommenterar andras bloggar. Om vi lämnar ut så mycket om oss själv på nätet hur kommer det sig då att många är så rädda för FRA-lagen. Vi vill inte bli övervakade men vi vill bli sedda (?). Det är ju så viktigt att synas i dagens samhälle. Syns man inte så finns man inte. Kanske något som stämmer. Jag tror nog att man i alla fall vill ha möjligheten att själv välja om man vill synas/bli övervakad eller inte. Folk vill inte bli tvingade till att bli avlyssnade eller att någon ska se vad du skriver. Skriver du istället till en vän på deras ”wall” på facebook har du ju själv valt att skriva där och du kan själv bestämma hur mycket privat inlägget ska innehålla.

Föreläsningen kom in på att radio och Tv tidigare var två medier som gav gemensamma referensramar. Vi såg alltså på kanal och program eller lyssnade på samma station vilket gjorde att det var det som vi pratade om. Det var vad som stod högst på agendan. Nu när samhället har digitaliserats kan vi istället kolla på det program vi vill se, när vi vill. Vi har även fler program och fler kanaler att välja mellan vilket har gjort att agendan inte är lika lätt att tolka. Vad vi tittat på skiljer sig från individ till individ.

Så vad är det som förenar oss nu? Oftast beror det på vilket socialt nätverk man är i, men drotten är ett bra exempel på detta. Alla idrottar inte och det är inte alla som ens gillar idrott. Men när det kommer till större evenemang eller större tävlingar så som VM eller OS, blir genast hela nationen förenad. Det blir en snackis inte bara i medier som radio, tidningar och Tv, utan också någon man pratar om på raster eller helt enkelt diskuterar. Går det bra för Sverige så bruka många kolla på det och det blir en nationell sammanhållning.

Ett annat program som brukar förena oss är Melodifestivalen och Eurovision song contest. Även de som inte ser programmet har oftast hört någon av alla låtar och kan säga vad de tycker. Efter melodifestivalen har avslutats brukar oftast många låtar spelas i radio och Tv. Det kommer även många uppträdanden med dessa artister som ex. RixFM festival.  Det förlänger Melodifestivalen och det förenade hos oss nationellt.

Hur stort inflytande har den lokala tidningen på dess läsare? Hur länge till kommer papperstidningen att finnas? Hur ska ett företag kunna vara vinstdrivande när deras främsta medium är webben?

Gota Media AB är en koncern för de flesta lokala tidningar i Kalmar län. Där ingår bland annat Barometern och Orskarshamns-Tidningen. Barometerns chefredaktör Gunilla Sax säger att ” vi är en dominerande lokal kvalitetstidning”. Den lokala tidningen är den viktigaste lokala marknadsplatsen och det är en betydelsefull opinionsledare.

Jag håller absolut med om att en lokal tidning är en betydelsefull opinionsledare. Hur skulle de annars få folk att betala för att läsa tidningen? Frågan är bara hur mycket till opinionsledare den lokala tidningen är för den nya generationen. Jag tror nog att det alltid kommer finns människor som är mer intresserade av lokala nyheter än andra. Vissa är mer drivna till att flytta ifrån den stad men en gång växte upp i och andra vill inget hellre än att stanna kvar.

Men tiden förändras och det blir allt svårare för papperstidningen att hålla kvar sina prenumeranter.  Nya medier utmanar, människor får andra läsvanor, man vill inte längre betala för tidningen och de annonsörer som vanligtvis brukar finnas är ovana vid nya medier (som webben).

Vad menar jag då med dessa hot mot papperstidningen? Jo, med de nya medierna så menar jag att internet att tagit över den yngre generationens uppmärksamhet. Genom internet blir det då svårare att ta betalt från läsarna och många kan inte tänka sig att betala för en prenumeration på nätet. Läsvanorna hos människor har även förändrats de senaste åren. Många tar sig inte längre tiden till att läsa tidningen till frukosten innan jobbet, utan det är allt fler som tar en kaffe på vägen. Genom att människan är mer stressad och inte har mycket tid till att sätta sig ner på morgonen har detta resulterats i att många läser tidningen i tunnelbanan eller bussen. Och utifrån detta har gratistidningarna fötts. De är strategiskt placerade vid busshållplatsen eller vid stationen för att man i all hast ska ta med sig ett exemplar, och vips så behöver man inte längre morgontidningen. Men för de tidningar som ha satsat på en internet tidning och även börjar annonsera där, är det svårt att få med sig de gamla annonsörerna. Då de är väl medvetna om att de når ut via tidningen kan de dock bli osäkra när det gäller webben. Hur många läser där? Når vi lika många på nätet som papperstidningen gör? Man kan verkligen se skillnaden hos Barometern då inkomsten för annonser i papperstidningen är 89 miljoner kronor och annonser på nätet ligger runt 3 miljoner kronor. Annonsörerna är rädda!

 Internet har börjat konkurrera med de andra medierna nu när det gäller att ta övertaget om reklamen. Fördelen med internet är att den kan rikta reklamen till målgruppen mycket lättare än genom medier som TV och radio.
G Doyle (2002)

I och med stycket ovan bör reklam på internet vara mer mottagligt, men är det verkligen så? Reklamen som folk tycker minst om är den på TV och radio. Reklam som visas på internet är också ett störande moment för användaren. Däremot uppskattas annonser i tidningar bättre. Frågan är bara varför det är så. Genom egna erfarenheter vet jag att det är lättare att selektera bort reklam i tidningen. De ligger oftast ute på kanterna eller så är den samlad på en helsida vilket gör att man lätt kan bläddra vidare om man inte vill läsa den.

Det är däremot värt att ta upp hur pass bra Aftonbladet har lyckats med deras webbtidning. De har mycket reklam men det är fortfarande en sida jag själv ofta är inne på och läser. Där har man också byggt upp som en liten prenumeration på vissa speciella sidor. Om exempelvis en artikel handlar om träning kan man inte läsa hela artikeln utan man måste bli medlem för en viss summa per månad för att kunna läsa allt. Jag vet dock inte hur många det är som verkligen köper sig en sådan prenumeration, men det är ett bra sätt att börja på.

Hur ser Barometerns framtid ut då? Gunilla Sax har presenterat en liten SWOT-analys av företaget för att se hur det ser ut.

·         Styrkor
Det är deras varumärke, den skapar trygghet hos läsaren. Deras tidning är också störst i länet vilket gör att många annonsörer vänder sig till dem. Man anser sig ha en bra anpassningsförmåga när det gäller att förändra och att arbeta för den allmänna förfrågan.

·         Svagheter
Då Barometern är en morgontidning som många läser till frukosten, kan det få stora konsekvenser i det föränderliga samhället vi lever i. Då färre äter frukost hemma, läser färre morgontidningen. Det är också dyrt att producera papperstidning, och det blir ännu dyrare om antal prenumeranter sjunker.

·         Möjligheter
Genom att webbtidningen finns ökar den räckvidden bland läsare. Även internet i mobilen är en möjlighet för yngre läsare.

·         Hot
Den lågkonjunktur som har lagt sig som ett svart moln drabbar tidningen på så sätt att den får färre annonser. Det är också färre prenumeranter, och siffrorna sjunker hela tiden. Eftersom många anser att nyheter bör vara gratis så finns det många konkurrenter.

Själv tror jag nog att denna lilla SWOT-analys stämmer bra in på de flest morgontidningar i nuläget. Alla kanske inte ha samma styrkor men svagheter, möjligheter och hot är nog densamma.

Men vad ska vi då göra med papperstidningen? Kommer den fortfarande att finns om 15 år? Eller vad kommer vara det nya? Jag som har jobbat på en tidning, Norrköpings Tidningar, vet att det finns många äldre med försämrad synd och även personer med just synfel som använder sig av taltidning. Så det jag kom att tänka på är hur populärt talböcker ha blivit den senaste tiden. Kan inte taltidningen vara värd att satsa på även för personer utan synfel? Jag tror säkert att det finns folk som är intresserade. Tar man bilen till jobbet kan det vara skönt att lyssna på i morgonrusningen, men även när man sitter på tuben eller bussen. Dock vet jag inte riktigt hur det här med taltidning fungerar riktigt, jag har faktiskt aldrig lyssnat på det själv. Så när det kommer till reklam och liknande så vet jag inte hur mycket pengar man kan dra in där. Man kanske kan utforma det lite som Spotify, efter en artikel kommer en kort reklam och sen fortsätter det på en ny artikel.

Något annat som Norrköpings Tidningar också har är en tv-kanal kallad 24NT. Där visar man nyheter dygnet runt, plus att man även visar reklam. Man sänder både nyheter och olika reportageinslag. Detta kan man se som en rullande remsa där samma nyheter visas under hela dagen. Det är en kanal som kan sättas på när man själv har tid och vill kolla på lokala nyheter. Dessutom är det här ett drömläge för lokala annonsörer att nå ut till kunder.

Det är otroligt svårt att förutspå vad som kommer härnäst och jag tror att mediebolagen får testa sig fram lite och se vad det är som fungerar bäst. Vi är ju inne i ett skede där papperstidningen snart kommer att bytas ut så nu är det extra viktigt att ta fram nya kanaler för att företaget ska överleva i framtiden.

Litteratur: Doyle, Gillian (2002) Understanding Media Economics, London: Sage.