Den digitala utvecklingen har påverkat oss!
Vi hade en föreläsning med Fredrik Hertzman om informationsteknologi och vad jag fastnade mest för är information och hur vi människor använder oss av den.
Informationen är viktig för oss människor. Det får oss att känna oss uppdaterade och kunniga inom ett visst område, eller till och med ha ett brett kunnande. Det är inte mediet i sig som är det viktiga utan det är informationens innehåll och vilken nytta vi har av den.
Om man utgår ifrån att vi människor har ett visst behov av att ta till oss information både som privatpersoner och i vår yrkesroll, och att vi i dag har tillgång till denna information genom de produkter och tjänster som erbjuds oss i form av exempelvis tryckta tidningar, böcker, tv- och radiosändningar, och att vi –om vi har möjlighet – skulle ta till oss informationen genom kanaler bättre lämpade för den, är man en produkt- och marknadsanalys på spåren.
H. Hvitfelt & G. Nygren (2005)
Vi fattar hela tiden beslut utifrån den begränsad fakta som vi tar till oss eftersom vi aldrig kommer att skaffa oss tillräcklig information. Vi har trots allt en begränsad kapacitet för att ta in information och därför bygger vi upp vår omvärld utifrån förförståelse och den information vi sitter på. På samma sätt som vi skapar vår omvärld, tar vi även våra beslut. Eftersom vi endast kan ta till oss en begränsad kapacitet av information finns det också stor risk för att denna är fel eller att man endast får en sida av myntet.
Man skulle nog kunna se denna utformning även i så kallade rykten. Som i alla sociala miljöer finns det alltid rykten som går. Visst klingar ordet rykte inte så bra i örat men det kan ju faktiskt handal om vad som helst. Det jag vill komma fram till är att rykten också endast visar en sida av myntet och att man oftast bara får en begränsad information.
Ju mer information vi har desto mer rationella beslut fattar vi i slutändan. Men på föreläsningen tog Hertzman även upp att forsning säger att ju mest information man vi har desto större risk blir det att vi istället gissar oss till ett beslut. Vi börjar använda oss av fantasier för att fatta ett beslut.
Ibland är det nog viktigare att agera än att hela tiden leta efter fakta för att få ”rätt beslut”. Man kan inte stå och stampa och som tidigare nämnt blir det inte lättare av att berika sig på ALL information. Även om vi tar in all information, agerar i ett tidigt skede eller selekterar information så har vi alltid ett behov av att vara uppdaterade. Vi stämmer gärna av vår uppfattning med andras och självklart påverkas vi av vad andra har för uppfattningar.
Under föreläsningen togs det även upp om att information som att se andra uppnå något gör att vi ser att det är möjligt och det vidgar vårt perspektiv till att inse att även vi kan göra det. Ja, det nog in på det flesta människor. Alla har vi ju idoler och framför allt när vi var mindre. Man ville göra allt som mamma eller pappa gjorde för man såg att det var möjligt. Jag tror alla barn någon gång har provat sin mammas klackskor för att man tidigare har sett att hon kan gå i dem. Samma sak gäller när man kanske växer upp och ser Zlatan Ibrahimovic är en av världens bästa fotbollsspelare. Han kommer från Sverige och spelar nu i spanska ligan. Kan han så kan jag! Men genom den nya tekniken som exempelvis internet har vi möjlighet att söka mer och då självklart hitta mer. Vi ser fler människor som lyckas och vi ser att det är möjligt!
Så internet kan man säga har påverkat oss. Eller man kanske inte ska säga att just internet har förändrat oss, utan det är vårt användande av tjänsten som har gjort det. Eftersom vi använder det mer och mer och vi hittar hela tiden nya vägar att gå genom internet så påverkas vi alltså inte av tekniken utan vad det är vi gör med den.
Så pass mycket som information påverkar oss så kan man ju undra om vi kan påverka information. I och med att vi påverkar varandra och blir påverkade av varandra så påverkar vi information vi sänder ut. Vi kan även påverkar information som jag gör nu, alltså genom att blogga, wikipedia är ett annat forum där information kan påverkas. Wikipedia är ju en plats som inte alltid är 100 procentig sant och man borde inte alltid lita på vad som står där då det inte är professionella personer som lägger upp informationen.
Informationskapaciteten som vi får är också en begränsning, kan man säga. Alla länder är ju inte lika informationsrika som Sverige. Kina är t.ex. ett land som man kan kalla informationsfattig. De har ett begränsat informationsflöde i landet. Det har framför allt hört i media om att man inte har tillgång till vissa hemsidor på nätet och att viss information redigeras bort.
Informationsrikedom innebär rörelsefrihet. Både fysiskt och elektroniskt har man stor frihet att röra sig på. Informationsfattigdom däremot är starkt lokalt bunden. Då man kan de informationsrikedom som pengar är fattigdomen som att man inte har lön att resa för. Så ju mer information vi har, desto friare rör vi oss.
Kommunikationen har också förändrats enormt mycket bara de senaste åren. Förr var det vanligt att skicka fysiska brev till varandra för att hålla kontakten. När telefonen kom började man att ringa varandra istället men brev var fortfarande en stark tjänst som många använde. I dag är det dock inte lika vanligt med fysiska brev. Vi har kommit in i ett samhälle som använder sig väldigt mycket av internet och på så sätt använder vi oss mer av e-mail än av fysiska brev.
Hur kommer det sig då att vi använder oss av elektroniska brev mer än fysiska? Framför allt tror jag att det är så för att e-mail går fortare att transportera, man kan fortfarande se det skickade mailet i utkorgen. Alla inkommande mail kan enkelt sorteras i olika mappar och de ligger kvar i inkorgen tills vi själva slänger dem. Med fysiska brev tar det minst ett dygn innan det når mottagaren, det är svårare att förvara breven då det faktiskt behövs ett fysiskt utrymme för detta. Jag tycker själv inte att det känns lika säkert när man skickar vanliga bra. Kommer brevet ens fram? Jag kommer ihåg när jag var liten och vi fick julkort hemskickade. Det var jättespännande att öppna och se vad det stod, ibland fanns det till och med foton! Nu för tiden, i det digitalt utvecklade samhället har fler och fler börjat skicka julkort via internet. Inte alls lika kul, men det är ju billigare för sändaren.
Den digitala utvecklingen har också resulterat i att vi inte längre träffas lika mycket face to face. Eller det kanske är så att vi fortfarande träffas lika mycket men att vi är mer sociala fast via ett medium. Alla använder sig nog av msn eller skype, vi sms:ar och twittrar. Jag tror nog att vi kommunicerar mer med varandra idag än vad vi gjorde tidigare. Dessutom använder vi communities som facebook och MySpace, vi skriver bloggar och kommenterar andras bloggar. Om vi lämnar ut så mycket om oss själv på nätet hur kommer det sig då att många är så rädda för FRA-lagen. Vi vill inte bli övervakade men vi vill bli sedda (?). Det är ju så viktigt att synas i dagens samhälle. Syns man inte så finns man inte. Kanske något som stämmer. Jag tror nog att man i alla fall vill ha möjligheten att själv välja om man vill synas/bli övervakad eller inte. Folk vill inte bli tvingade till att bli avlyssnade eller att någon ska se vad du skriver. Skriver du istället till en vän på deras ”wall” på facebook har du ju själv valt att skriva där och du kan själv bestämma hur mycket privat inlägget ska innehålla.
Föreläsningen kom in på att radio och Tv tidigare var två medier som gav gemensamma referensramar. Vi såg alltså på kanal och program eller lyssnade på samma station vilket gjorde att det var det som vi pratade om. Det var vad som stod högst på agendan. Nu när samhället har digitaliserats kan vi istället kolla på det program vi vill se, när vi vill. Vi har även fler program och fler kanaler att välja mellan vilket har gjort att agendan inte är lika lätt att tolka. Vad vi tittat på skiljer sig från individ till individ.
Så vad är det som förenar oss nu? Oftast beror det på vilket socialt nätverk man är i, men drotten är ett bra exempel på detta. Alla idrottar inte och det är inte alla som ens gillar idrott. Men när det kommer till större evenemang eller större tävlingar så som VM eller OS, blir genast hela nationen förenad. Det blir en snackis inte bara i medier som radio, tidningar och Tv, utan också någon man pratar om på raster eller helt enkelt diskuterar. Går det bra för Sverige så bruka många kolla på det och det blir en nationell sammanhållning.
Ett annat program som brukar förena oss är Melodifestivalen och Eurovision song contest. Även de som inte ser programmet har oftast hört någon av alla låtar och kan säga vad de tycker. Efter melodifestivalen har avslutats brukar oftast många låtar spelas i radio och Tv. Det kommer även många uppträdanden med dessa artister som ex. RixFM festival. Det förlänger Melodifestivalen och det förenade hos oss nationellt.
Litteratur: Hvitfelt, Håkan & Nygren Gunnar (red) (2005) På väg mot medievärlden 2020. Lund: Studentlitteratur.
