alla använder vi Public Service

Efter första världskriget startade Storbritannien deras första kanal genom Public Service, BBC. Kanalen gick ut på att inte vara vinstdrivande och att inte sända några reklamer. Det blev alltså förebilden för kommande Public Service i andra länder.
R W McChesney (2001)

När jag hör Public Service känner jag mest att det är föråldrat. Det var något som kom till för att alla skulle ha tillgång till att blir allmänbildad och att ha möjlighet till att få till sig nyheter. Public service sänds ut i två typer av medier; radio och tv, genom Sveriges Radio, Sveriges Television och Sverige Utbildningsradio.

Något jag också kommer att tänka på är historier man har hört om att Radiotjänst (bolaget för TV-avgiften) besöker personer för att ta reda på om de har en tv-apparat och om de betalar TV-avgiften. Jag har även hört att om personen i fråga nekar att de äger en tv, har det hänt att den arbetande för radiotjänst tittar in genom fönstret för att se om det finns en tv ändå. Det kan leda till att en faktura sedan skickas till bostaden.

Är detta verkligen så de ska fungera? Vi man bli tvingad till att betala tv-avgift?  Själv skulle jag nog kunna tänka mig att betala dessa 2 076 kr/år om det nu var så att jag kollade mer på de public service kanaler som SVT sänder. De mest omtalade programmen som SVT sänder, Expedition Robinson och Melodifestivalen borde vara två anledningar. Dock sänds inte Robinson längre och Melodifestivalen kollar jag inte på, om det inte är så att jag sitter hemma hos föräldrarna eller någon annan som är intresserad. Däremot kan jag lova att jag satt fastklistrad framför SVT 1 när jag var liten och kollade på Disneydags varje fredag så den uppskattningen jag hade som liten kanske borde sitta kvar!

 Sveriges radio, SR, är något jag istället gärna lyssnar på, men för att lyssna på den kanalen behöver man inte betala någon avgift. Hur kan det vara så? Hur kommer det sig att jag hellre sitter en hel dag och lyssnar på SR än att kolla på SVT som jag faktiskt måste betala för? Det har ju ingenting med avgiften att göra. Sen kan det också vara så att SVT har fyra kanaler att välja på och SR har ett tiotal olika typer, ex. P3 street och Din gata.

Men när det gäller just tv-tittande så ser jag mest på de kommersiella kanalerna, alltså de som blir vinstdrivande genom att visa reklam. Jag vet inte varför, mestadels för att när man kommer hem från skolan vill man kunna ta det lugnt och inte behöva tänka för mycket när man ser på tv. Då blir det lätt att man slår på en kanal med program som ” 2 & ½ men” eller ”How i Meet You Mother”. Det är lättsamt att ta in en vardagskväll efter dagens hårda pluggande.

Sen finns det även vissa personer som följer serier, som min roomie Michaela. Hon följer serier som Prison Break, Grey’s anatomy etc. Detta gör ju att man måste planera så mycket annat för att man ska sitta i soffan exakt den tiden när programmet börjar. Men nu har en del kanaler kommit på det underbara med att visa program på internet. Tyvärr visas ju inte Michaelas favoritserier på internet, men själv älskar jag att kolla på Americas Best Dance Crew (ABDC). Detta program kommer väldigt sent i Sverige. Nu är de tex på säsong 2 i Sverige och i USA ha säsong 4 precis avslutats. Jag gör helt enkelt så att jag kolla på dessa avsnitt på MTv’s hemsida där de lägger upp ett nytt avsnitt varje vecka efter att det har sänts på tv där.

För public service-kanalen SVT gäller det ju bara att hänga på, och det har de gjort. De har någonting som kallas för SVT play där man kan kolla på gamla program som tidigare har visats i tv. Tänk dig att du missade något program för att du var bortrest. Perfekt! Då är det bara att plocka fram det på deras hemsida. Viasat har också startat något liknande, men för deras box. Ni har väl hört reklamen; ”Viasat- När du har tid”. Man kan alltså med en enkel knapptryckning se det program man vill.

Men i och med denna utveckling att se på vissa program när man själv har tid dyker den eviga frågan om internet upp. Kommer internet att ta över de gamla medierna? Det är ju många som tror detta, men kommer internet verkligen att ersätta de gamla medierna?

Om man ser på tv och tidningsbranschen så är det ju faktiskt de företag som länge har sysslat med de gamla medierna som också lyckas med deras webbplats. Ett exempel är Aftonbladet som har en enormt utvecklad webbtidning med många besökare. Jag som har haft Västerviktidningen som fadderföretag vet ju då att de å andra sidan inte satsar lika stort på sin webbtidning. Då är frågan hur länge till Västervikstidningen kommer att finnas. Jag tror nämligen att papperstidningen tyvärr inte kommer att finnas så länge till.

Vad man vet idag är att webbreklam omsätter mer än tvreklamen, detta är mätningar som IRM har gjort. Internet kommer alltså att bli en stor anslagstavla klottrad med en massa företag. ”Genier behärskar kaos” eller hur var det Einstein sa? Jo ibland känner man sig lite som ett geni om man ska jämföra sig med 40-talisterna och deras kunskap om datoranvändning och internet.

För att komma tillbaka till public service så är det ju inte så att det bara är en grej utan är omfattar flera områden inom media och det är väldigt stort framför allt i västvärlden. Vi gillar ju egentligen public service, även om vi vägrar erkänna det. Vi vill ha trovärdigheten som den visar. När samhällsfrågor som politik, katastrofer eller andra stora händelser diskuteras är det med all sannolikhet en public service-kanal man slår på för att få med information. Vi vill ha en tillförlitlighet vid sådana frågor och det är så här man resonerar i de flesta länder i Europa. Jag vet i alla fall att jag själv gör det och jag kommer nog fortsätta att utnyttja public service. Det är ju trots allt ”i allmänhetens tjänst” och jag tror att alla använder sig av public service och faktiskt uppskattar deras arbete.

 



Litteratur: McChesney, Robert W (2001) Rich Media, Poor Democracy: Communication Politics in Dubious Times. New York: The New Press.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0